Sedan läkaren Michael Mosleys program sändes i Vetenskapens värld år 2013 har periodisk fasta blivit ett världskänt begrepp. Även om fenomenet fasta knappast är något nytt, så var det först då som gemene man började tillämpa fasta. Men nu av hälsoskäl snarare än kopplat till en religiös akt. Sedan dess har fasta tillskrivits en mängd positiva hälsoeffekter så som viktminskning, ökad livslängd, sänkt blodtryck och jämnare blodsocker. Föga förvånande har fasta även diskuterats som möjlig behandlingsmetod vid IBS. Men vad säger egentligen forskningen?

 

Vad sker i kroppen vid fasta?

Först och främst behöver vi reda ut vad det egentligen innebär att fasta, och för att göra det behöver vi börja med vad som sker innan kroppen hamnar i ett fastetillstånd.

Från att vi börjar äta tar det ca 3-5 timmar för kroppen att bryta ner maten. Under denna tid är vi i ett så kallad förbrännande tillstånd. Då bryts maten ner till mindre beståndsdelar och energi och näringsämnen absorberas i vår matsmältningskanal. Efter det går vi in en så kallad post-absorvativ fas som varar mellan 8-12 timmar. Då är insulinnivåerna fortsatt höga, vilket gör det svårt för kroppen att bränna fett. Det är först efter 12 timmar som kroppen går in i fastetillstånd och insulinnivåerna sänks. När insulinnivåerna sänks tvingas kroppen gå över till att förbränna fett som energi vilket bland annat är bra för cellförnyelse och viktminskning. Två faktorer som är grunden i många av de hälsoeffekter som periodisk fasta har tillskrivits genom åren.

Det finns olika varianter av periodisk fasta, de vanligaste är:

• Alternativ dagfasta: Du äter varannan dag och fastar på de andra dagarna.
• Modifierad fasta: Den vanligaste, och mest kända varianten är 5:2-dieten. I 5:2 delar du upp veckan i fem dagar när du äter som vanligt och två där du drar ned på kaloriintaget rejält. Det vanligaste är att på sina fastedagar äta max 500-600 kalorier.

• Ätfönster: Tiden du äter är begränsat inom ett angivet ”ätfönster”. Den mest populära varianten är 16:8, då äter du under ett fönster på 8 timmar, t.ex. mellan kl 12.00 och 20.00. Resten av dygnets 16 timmar fastar du.

Vad säger forskningen om fasta vid IBS?

Det vetenskapliga underlaget på fasta vid IBS är minst sagt begränsat. Det finns egentligen bara en studie som undersökt effekten av fasta på IBS-symtom. Denna studie ägde rum i Japan 2007. Studiedeltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick genomföra en 10-dagars vattenfasta medan kontrollgruppen fick behandling via läkemedel och terapi. Båda grupperna rapporterade minskade symtom vid studiens slut, dock var resultaten betydligt bättre i gruppen som fastade. Viktigt att påpeka är dock att kontrollgruppen inte fick några direkta kostråd, om man hade låtit studiedeltagarna i den gruppen äta låg-FODMAP kanske utfallet blivit helt annorlunda.  

Fördelar med fasta:

• Under de dagar/delar av dagar du inte äter kan du heller inte få dig några FODMAPs vilket under fasteperioderna minskar risken för symtom.
• Att fasta gör att vårt migreringskomplex (MMC) blir mer effektivt, vilket hos personer med IBS ibland kan vara försämrat. MMC hjälper till att rensa mag-tarmkanalen från osmält mat och bakterier.
• Vissa studier tyder på att fasta förbättrar mångfalden av goda tarmbakterier initialt. Däremot saknas tillräckligt med bevis för att fasta hos människor förbättrar tarmfloran på lång sikt.
• Fasta kan ha fördelaktiga effekter på viktminskning och metabolisk hälsa inklusive insulinresistens och hjärt-kärlsjukdomar. Dock har traditionell kaloribegränsning (”vanlig” kalorisnål kost) samma effekt om man ser på lång sikt.
• Vissa människor tycker att periodisk fasta är en enklare metod att förhålla sig till för viktminskning jämfört med andra traditionella viktminskningsmetoder.
• Ett minskat ätfönster verkar ge hälsofördelar även för den som inte går ner i vikt.

Nackdelar med fasta, framförallt vid IBS:

• Att äta mindre under vissa dagar ställer högre krav på näringsinnehållet i de måltider du äter, annars är risken stor för näringsbrist.
• Det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för fasta vid IBS.
• Vi känner inte till effekterna av periodisk fasta på tarmflorans sammansättning på lång sikt.
• När vi bara får äta under en begränsad tid blir det lätt att portionerna blir för stora och risken att man får i sig många livsmedel med högt FODMAP-innehåll ökar.
• Att ha en regelbunden måltidsordning och därmed äta utspritt under dagen kan minska obehag av gaser då kroppen då har extra tid att flytta gaserna genom tarmkanalen vilket kan resultera i mindre uppblåsthet och buksmärtor.
• Periodisk fasta kan ha en negativ påverkan på ditt sociala liv och din arbetsprestanda. I vissa fall har det även kopplats till en ökad risk för ätstörning.

Sammanfattningsvis

Hittills har det bara gjorts ett 15-tal studier på ätfönster hos människor. Resultaten visar att en kortare ätperiod under dagen följd av förlängd kvälls- och nattfasta leder till viktminskning och förbättrad hälsa, mycket beroende på att man minskar sitt kaloriintag med i snitt 20-30 procent under sina ätfönster. Dessutom finns studier som visar att tidsbegränsat ätande tycks kunna förbättra hälsan oavsett om man går ned i vikt eller inte. I en studie med överviktiga män med förstadium till typ 2-diabetes (prediabetes) sågs ökad insulinkänslighet, sänkt blodtryck och minskad oxidativ stress efter bara fem veckor med 18:6-metoden – trots att männen inte gick ned i vikt.

Som legitimerade dietister vill vi alltid ge evidensbaserade kostråd men som också är hållbara, realistiska och skräddarsydda efter patientens individuella behov. För många känns fasta som något helt omöjligt, medan det för andra lockar med sitt konkreta upplägg och sina många hälsoeffekter.

Våra bästa tips för dig som vill prova att fasta:

Förläng nattfastan genom att sluta äta minst tre timmar innan du går och lägger dig. Då får kroppens organ vila och återhämta sig samtidigt som sömnen förbättras.

Förskjut frukosten. Kanske kan du börja med en halvtimme för att sedan hoppa över den helt och börja äta vid lunch? Prova några dagar i veckan och se hur det känns.

Känner du dig osäker på hur du ska börja? Ta kontakt med någon av våra dietister för vägledning.

Sofia Antonsson, Matilda Elfman

Leg. dietister

Studie: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17078771/

Just nu pratas det mycket om antiinflammatorisk kost och det låter ju nytt och fräscht, men vad är det och vilka effekter har den här kosten på oss? Är det så märkvärdigt som det låter eller är det bara SLVs rekommendationer med ett lite roligare namn? Det ska vi nu reda ut.

Varför antiinflammatorisk kost?

Först, vad är teorin bakom antiinflammatorisk kost? Jo, det är att vi går omkring med en kronisk låggradig, eller subklinisk, inflammation som är kopplad till många av våra kroniska sjukdomar som övervikt, depression, cancer och typ 2 diabetes.  Den här kopplingen är välkänd, men det finns en osäkerhet kring det hela bland annat eftersom det har saknats bra biomarkörer att mäta med och gränsvärdena varit omdiskuterade. CRP har använts länge, men nu finns också en mer finkänslig mätning av det som heter högkänsligt CRP. Sedan tidigare vet vi att den som är överviktig och går ner i vikt uppvisar minskad inflammation, oavsett vilken sorts kost man äter. Men, nu skrivs det allt mer om specifika livsmedels påverkan på inflammationen i kroppen.

Hur ser då den antiinflammatoriska kosten ut?

Många tänker nog på gurkmeja och ingefära morgon, middag och kväll, men det är en ganska liten del av den här kosten. Det handlar mer om rena livsmedel, mat lagad från grunden och att minska på intaget av rött kött, charkprodukter, socker, vitt mjöl och processad mat med tillsatser till förmån för grönsaker, frukter, fullkorn, nötter, bär, frön och baljväxter. Ganska nära SLVs rekommendationer alltså, men med ett lite roligare namn. Eftersom definitionen av antiinflammatorisk kost inte är klar varierar det om gluten och mjölkprotein tas bort eller inte. I vissa studier tas vetemjöl bort, medan mer fullkornsrika mjölsorter är kvar.

Slutord

Den antiinflammatoriska kosten har drivits på av självutnämnda kostexperter som någon sorts superdiet som kan lösa alla problem och besvär. Det har gjort att vi dietister har blivit bestulna på “vår” kost och jag tycker att det är tid för oss att ta tillbaka den, om än med ett annat namn än just antiinflammatorisk. Dels för att inte öka på den hälsoångest som många har, men också för att nå den breda massan som inte behöver fokusera på detaljer utan på mer av det ena och mindre av det andra. Så, låt oss prata om bra livsmedelsval utifrån det som bevarar hälsan och som dessutom kan förebygga sjukdomar, oavsett om den kallas antiinflammatorisk kost eller något annat.

Sofia Antonsson

Leg dietist, Belly Balance

Det finns en hel del studier och projekt som tittar på antiinflammatorisk kost:

Studie Uppsala antiinflammatoriskt index:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28877589/

Studie antiinflammatorisk kost på barn med JIA Akademiska sjukhuset:

www.barnreumaregistret/forskning-och-utveckling/projekt-pa-gang/2015-2/

Studie från Lund:

https://www.med.lu.se/nyheter/1010114_mat

Review på antiinflammatorisk kost och depression:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30502975/

Studie kost och depression Harvard:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24095894/

Projektet MoodFood:

https://moodfood-vu.eu

Mynewgut EU-projekt:

https://mynewgut.eu/findings

 

Ett något klurigt ord kan tyckas, men gallsaltmalabsorption är ett tillstånd som lätt kan förväxlas med IBS eller uppträda samtidigt som man har IBS eftersom det ger bl a diarré. Har du långvarig diarré är det därför viktigt att göra en ordentlig utredning för att få rätt diagnos. Här går vi igenom orsaker, symtom och vilken behandling som finns.

Gallsalter är nödvändiga för upptaget av fett från tarmen. De cirkulerar runt som i ett kretslopp, där ca 95 % av dem tas upp i tunntarmen och transporteras till levern för att återanvändas. Endast en liten del av gallsalterna går över till tjocktarmen, där de har en laxerande funktion.

Gallsaltmalabsorption förekommer hos upp till 30 % av patienter med kronisk diarré. Symtomen är kroniska, icke-blodiga, vattniga diarréer, trängande behov, nattlig diarré och avföringsinkontinens. Vissa har också buksmärta.

Som behandling ges i första hand läkemedel som binder gallsalter. De har god effekt på symtomen. Vissa blir hjälpta av fettreducerad kost, men eftersom det är individuellt vilken mängd fett man tål rekommenderas att ta hjälp av en dietist som kan ge råd. Stoppande läkemedel som Dimor och Imodium används ibland som kombinationsbehandling och dessaa kan fasas ut vartefter man får effekt av andra läkemedel och kosten. Kostbehandlingen FODMAP kan också hjälpa till att minska symtomen, framförallt när det gäller diarré. Genom att välja bort de livsmedel som tenderar att snabba på systemet kan symtomen minska.

För dig som har besvär av kronisk diarré eller som har diarrédominerad IBS (IBS-D), men som kanske inte blivit helt hjälpt av FODMAP, är det viktigt att söka hjälp och diskutera vidare utredning med din läkare. Kanske är du i behov av en annan, eller kompletterande, behandling för dina magbesvär.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

Det finns många teorier som man kan stöta på i jakten på förklaringar till en orolig mage. En mindre vanlig orsak är histaminintolerans. Histamin är ett naturligt ämne vid alla allergiska reaktioner och hjälper immunförsvaret att försvara sig mot främmande ämnen. När histamin frisätts uppstår symtom som ibland kan förväxlas med IBS.

Enzymbrist, inte allergi

Histaminintolerans klassas inte som en allergi eftersom det uppstår när kroppen tar upp för mycket histamin från maten. Det beror på att man har brist, eller nedsatt produktion av, enzymet diaminoxidas, kallat DAO, som bryter ner histamin. Det är alltså samma princip som vid laktosintolerans. Då kan kroppen inte kan ta hand om och bryta ner det histamin som redan finns i maten eller triggas av viss mat. Endast en till två procent av världens befolkning saknar enzymet DAO helt, men fler kan ha tillfälligt nedsatt produktion, till exempel vid en tarm i obalans.

Diffusa symtom

Symtom som pulsökning, hjärtklappning, blodtrycksfall i samband med måltid, huvudvärk, migrän, magbesvär, eksem, klåda eller rodnad, kan vara tecken på histaminintolerans. Det är relativt svårt att få en diagnos på histaminintolerans inom vården, även om det går att mäta sitt DAO-värde. Därför kan lösningen vara att själv under en period testa att minska intaget av histaminfrisättande livsmedel.

Histamin i maten

Histamin finns naturligt i vissa födoämnen. Men även hur mat hanteras påverkar också mängden histamin. Till exempel ökar lång lagring, hög temperatur och dålig hygien histamin i maten.

Exempel på histaminrika livsmedel:

• Olika sorters lagrade ostar
• Makrill
• Tonfisk
• Ansjovis
• Sardiner
• Rödvin
• Lagrade köttprodukter som salami, korv och rökt skinka,
• Spenat
• Tomater
• Surkål
• Sojasås

Det finns också livsmedel som verkar kunna frisätta histamin i kroppen utan att man kan se en klassisk IgE-reaktion:

• Mjölk
• Ananas
• Citrusfrukter
• Choklad
• Fisk
• Fläskkött
• Jordgubbar
• Papaya
• Skaldjur
• Spenat
• Tomater
• Äggvita

Som du ser är det VÄLDIGT många livsmedel som går bort, men bara för att de står på listan behöver det inte alltid betyda att det inte fungerar, det gäller att prova sig fram. Kom också ihåg att kunskapen om histaminintolerans, symtom och behandling inte är helt evidensbelagd ännu så ta gärna hjälp av en dietist om du är osäker.

Histamin och FODMAP

Histaminintolerans har ingenting med FODMAP att göra utan handlar alltså om ett tillstånd där man saknar ett enzym. För dig som har magproblem och inte blir bättre eller helt bra med FODMAP, kan det vara relevant att testa histamintoleransen.  Ett tips är då att testa låg-FODMAP livsmedel på histaminlistan, annars är risken att du inte vet varifrån symtomen kommer. Livsmedel som brukar fungera fint för den som vill kombinera FODMAP med histamin-låg kost är ris, quinoa, glutenfri pasta, bovete, dinkelsurdegsbröd, havre, blåbär och ägg.

Av: Sofia Antonsson
Leg dietist, Belly Balance

Glutamin har under lång tid ansetts kunna påverka tarmen positivt, men studier på glutamin vid IBS har saknats. Nu har det i flera studier på senare tid visat sig kunna minska symtomen vid PI-IBS och även vid IBS-D. För dig som är intresserad av att prova glutamin går vi här igenom den fakta och forskning som finns i dagsläget. 

Glutamin är en av de så kallade icke-essentiella aminosyrorna och förekommer i livsmedel som glutaminsyra som sedan omvandlas i kroppen till glutamin. Det är den mest förekommande aminosyran i muskelvävnad och blod. I kroppen kan glutamin också omvandlas till glutation som är en av kroppens viktigaste antioxidanter. Vissa använder glutamin för att öka muskelmassan, men den effekten har inte påvisats i studier. Inom dietistbranschen har vi nog sett glutamin som lite alternativt, men nu kommer glädjande nog studier som pekar på att vi kanske kan börja använda preparatet som ett komplement i behandlingen av IBS.

Glutamin och IBS

Glutamin är en viktig energikälla till tunntarmens celler (enterocyter) samt colonocyterna i tjocktarmen, och motverkar spridning av bakterier från tjocktarmen till andra områden. Därmed kan den bidra till en friskare tarmflora. Det har visat sig att personer med IBS-D har en ökad genomsläpplighet i tarmen (sk läckande tarm). Glutamin kan hjälpa till att minska tarmens genomsläpplighet. Detta sker genom att påverka bindningarna mellan tarmslemhinnans celler (sk tight junctions). När koncentrationen av glutamin sjunker ökar tarmens genomsläpplighet. Det finns också studier som visar att personer med PI-IBS upplever minskade symtom efter behandling med glutamin.

Källor i kosten

Glutaminsyra finns mestadels i proteinrika livsmedel som kött, fisk, fågel, ägg, baljväxter och mejeriprodukter. Den som äter tillräckligt med protein för sannolikt i sig tillräckliga mängder glutamin. När kroppen är stressad, som vid sjukdom, hård träning eller när man inte ätit tillräckligt, minskar mängden glutamin i musklerna och risken finns att man förlorar muskelmassa. Det går också att ta glutamin som ett tillskott, som kapslar eller pulver.

Köp Glutamin i webshoppen

Komplement till FODMAP

När vi arbetar med att behandla IBS börjar vi alltid med kosten eftersom de flesta har en snabb effekt av att följa FODMAP. Därefter finns flera alternativ. En del väljer att arbeta med stress, andra provar tillskott som probiotika, matsmältningsstöd eller avföringsreglerande preparat som t ex Husk. Vi ser att glutamin kan bli ett komplement till kostbehandlingen och ytterligare ett redskap i verktygslådan för de patienter som har IBS-D eller PI-IBS.

Av: Sofia Antonsson
Leg dietist, Belly Balance

Behövs det extra tillskott för dig som följer FODMAP och vem ska i så fall ha vad och när? Vi får många frågor om tillskott vid IBS och generellt sett är det alltid bäst att få i sig näringen via maten, men vi vet också att många av oss lever ett liv som gör att vi inte alltid får i oss tillräckligt. Då kan det vara nödvändigt med tillskott.

Hyllorna med vitaminer, mineraler och självhjälpspreparat dignar av produkter som sägs kunna lindra och bota än det ena än det andra. Du har säkert provat ett eller flera av dessa, kanske med bra resultat eller så är det svårt att utvärdera. Eftersom vi inte mäter nivåer av vitaminer och mineraler inom vården i särskilt stor utsträckning är det lite av ett lotteri att välja rätt tillskott.

Bästa kosttillskotten vid IBS

HUSK – Pulver av psylliumfröskal med gelébildande egenskaper vilket har förmågan att normalisera avföringen och göra den mjukare, oavsett om man är förstoppad eller har diarré. Dessutom väldigt bra tillskott för den som äter för lite fibrer. Den gröna varianten passar dig med IBS bäst och du hittar den på apoteket.

Magnesium – Finns i många olika sorter som alla påverkar kroppen och tarmen på olika sätt. Generellt ger magnesiumformer med sämre upptag, som oxid och citrat, mer magnesium i tarmen vilket ger en laxerande effekt. Andra former, som malat, glycinat och laktat, har bättre upptag och ger därför inte samma effekt på tarmen. Undersökningar visar att en stor del av befolkningen inte får i sig tillräckligt med magnesium via kosten.

D-vitamin – Studier visar att personer med IBS och IBD har lägre nivåer av D-vitamin än andra. D-vitamin verkar dessutom spela roll i uppkomsten av flera andra sjukdomar så att hålla en bra status tjänar du på. Vi tillgodogör oss D-vitamin från solens strålar, men bara under perioden maj-aug. Däremellan behöver vi fylla på förrådet via kosten eller genom att ta ett tillskott.

Järn – Det finns flera orsaker till låga järnvärden eller järnbrist. Det ena är minskat upptag, något som är vanligt vid obehandlad celiaki eller en tarmslemhinna som på något sätt är skadad. Det andra är pga stora förluster, via menstruation eller om man har blödningar i tarmen som vid IBD (Crohns och ulcerös kolit). Undersökningar visar också att unga kvinnor i större utsträckning lider av järnbrist, förmodligen till dels beroende på att många väljer bort rött kött.

Omega-3 – Livsnödvändiga fettsyror (DHA och EPA) som vi behöver tillföra via mat eller kosttillskott eftersom kroppen inte kan tillverka dem själva. Rådet är att äta fet fisk tre gånger per vecka, i annat fall kan det vara bra med ett tillskott. Tillskott finns i form av krill- eller fiskolja, men det finns också vegetabiliska alternativ från alger.

Probiotika – Goda nyttobakterier kan hjälpa till att balansera tarmfloran efter en magsjuka eller antibiotikakur. Under elimineringsfasen har man också sett en tillfällig minskning av vissa bakteriestammar. För att stötta tarmbakterierna kan det vara en idé att ta ett tillskott på probiotika. Dock kan det vara svårt att utvärdera effekten och vi rekommenderar alltid att prova i minst en månad innan man byter preparat. Alflorex är en probiotika som visat bra resultat på IBS-symtom.

Matsmältningsenzymer – Det går inte att mäta om man har tillräckligt med matsmältningsenzymer. Dock är det många som tycker att det känns bättre i magen när man tar ett tillskott på enzymer. Framförallt kan proteinnedbrytningen underlättas för den som tycker att kött känns tungt. Enzymer finns naturligt i groddar, råa grönsaker, färsk frukt, nötter, frön och gryn så det är bra att äta mycket av dessa.

Saltsyra – För den som har besvär från den övre delen av magen t ex halsbränna, illamående, uppkördhet och rapar, är det lätt att tro att man har för mycket saltsyra. Men det kan också vara tvärtom. Tar du saltsyrahämmande preparat och inte har effekt eller inte vill fortsätta med det kan ett tillskott av saltsyra vara värt att prova.

FODMAP ökar inte risken för näringsbrist

Generellt ger inte FODMAP någon ökad risk för näringsbrist. Om kosten blir för ensidig och snäv kan dock intaget av både energi och näring påverkas. Därför är det jätteviktigt att återinföra livsmedel och försöka variera kosten och hitta livsmedel som är näringsrika och fungerar för magen.

Topp tio prebiotiska livsmedel låg-FODMAP 

Tillskott som plan B

Vi ser tillskott som en plan B och att man först och främst genom kosten försöker få i sig näring. Ibland är det dock inte möjligt och då kan ett tillskott vara en bra tillfällig lösning. Försök att gå igenom kosten och se så att du får i sig av alla näringsämnen. Du kan alltid ta hjälp av en dietist för en professionell bedömning. Det gäller framför allt dig som har allergier eller som äter vegetarisk eller vegansk kost.

Av: Sofia Antonsson

Dietist, BellyBalance

Mer tips, recept och verktyg för dig med känslig mage hittar du i Belly Balance appen. Ladda ner gratis i Appstore eller Google Play.

D-vitamin har de senaste åren setts som ett undergörande vitamin som minskar risken för både hjärtkärlsjukdom, cancer, diabetes och alzheimers. Nu visar forskning även att personer med IBS har lägre nivåer av D-vitamin än andra och att ett tillskott kan vara positivt.

D-vitamin och hälsa

D-vitamin är ett hormonliknande ämne som har många viktiga funktioner i vår kropp. Bland annat har det en stor betydelse för kalciumomsättningen i kroppen och alltså för vårt skelett. Långvarig brist på D-vitamin kan på sikt göra skelettet skört, mjukt och krokigt. På senare år har dock D-vitamin diskuterats även vid uppkomsten av andra sjukdomar och tillstånd. Det pekar på att D-vitamin har långt mer påverkan på vår hälsa än vi tidigare anat. Kopplingar till depression, fetma och diabetes diskuteras flitigt. Än så länge har forskarna inte kunnat komma till en konklusion om exakt hur D-vitamin påverkar vår hälsa, men området studeras flitigt.

D-vitaminbrist vanligare hos IBS-patienter

I en studie från Storbritannien publicerad i European Journal of Clinical Nutrition, samlade man resultaten från sju studier på området IBS och D-vitamin. I fyra observationsstudier undersökte man D-vitamin statusen hos personer med IBS och fick resultatet att det var en högre prevalens av D-vitaminbrist hos personer med IBS.  Med det som bakgrund undersökte man i tre följande interventionsstudier hur ett tillskott av D-vitamin påverkade denna grupp. Studierna resulterade i fynd att tillskott av D-vitamin hade positiv effekt på såväl tarmrörelser som på livskvalitet. I sammanställningen framgår dock att mer forskning behövs för att kunna få starkare evidens för den exakta funktionen för D-vitamin vid IBS. En teori till varför D-vitaminbrist är vanligare hos personer med IBS är att den förändrade tarmtömningen i kombination med en irriterad slemhinna skulle kunna minska upptaget av vitaminer i tunntarmen. Serumnivåer av total 25(OH)D lägre än 25 nanomol per liter, definieras vanligen som brist på vitamin D. Nivåer över 50 nanomol per liter betraktas vanligen som tillfredsställande nivåer.

Olika sorters D-vitamin

Vitamin D är den överordnade termen, som används för att beskriva både vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolikalciferol). Via solen strålar bildas vitamin D3 i huden. Det sker dock endast maj-august i Sverige eftersom solen står i fel vinkel resten av året.  Vitamin D2 är den form av vitaminet som finns i vissa växter och svampar, medan vitamin D3 är en animaliskt härledd form som finns i fisk, kött och ägg. Det finns få livsmedel som anses vara en naturligt rik källa till D-vitamin, varav de flesta är av animaliskt ursprung och alltså innehåller vitamin D3 (äggula, fet fisk, kött, lever och njure). Bland vegetabiliska livsmedel är det framförallt vilda svampar som är en naturlig rik källa till vitamin D2.

Vitamin D3 och vitamin D2 har historiskt sett ansetts vara likvärdiga, avseende förmågan att höja D-vitaminstatus efter intag. I en ny studie har man visat att båda typerna av vitamin D ger förbättrad vitamin D-status. Vitamin D3 var dock dubbelt så effektiv, jämfört med vitamin D2. Så den som vill undvika vitamin D3 från animaliska produkter kan använda vitamin D2 som en källa till D-vitamin, men förmodligen behöver man ta en högre dos vitamin D2, jämfört med vitamin D3.

Topp 10 D-vitamin-rika livsmedel

• Fisk (t.ex. lax, makrill, sill och aborre)
• Ägg
• Vild svamp (t.ex. kantarell, trattkantarell och karljohan)
• D-vitaminberikade mjölkprodukter
• D-vitaminberikade växtprodukter (t.ex. sojadryck, havredryck och mandeldryck)
• D-vitaminberikade matfetter
• Fågel (t.ex. kyckling)
• Kött (nöt och fläsk)

Ju mer desto bättre?

Precis som de flesta andra vitaminer och mineraler ska man inte överdriva konsumtionen av kosttillskott. D-vitamin är en fettlöslig vitamin vilket innebär att eventuellt överskott inte automatiskt utsöndras via njurarna, utan lagras i kroppen. Långvarig överdosering kan skada njurarna och på sikt leda till njursvikt. Du behöver inte vara orolig över att få i dig för mycket D-vitamin från maten du äter, men tar du mer tillskott än rekommenderat är det inte omöjligt att uppnå toxiska nivåer. Om man åker utomlands på vintern då? Ja, då fyller du på ditt förråd av D-vitamin som då räcker i ca en-två månader.

Av: Sofia Antonsson
Leg. dietist, Belly Balance

Vill du veta mer om magen och vilken mat som är skonsam? Ladda ner appen Belly Balance kostnadsfritt i Appstore eller Google Play.

Järn ingår i hemoglobin som transporterar syre i blodet och brist på järn orsakar därför trötthet då kroppen inte kan syresätta sig ordentligt. På senare tid, i takt med att den vegetariska trenden blivit starkare, pratas det allt mer om järnbrist och nu riskerar var tredje ung kvinna järnbrist. Järntillskott är kända för att påverka magen, men de finns de som passar även vid IBS.  

Järn ingår i både hemoglobin som transporterar syre i blodet och i myoglobin som transporterar syre i muskler. Järn ingår även i en del enzymer. Järnbristanemi är vanligt om man jämför med andra mikronäringsämnen och de som drabbas är ofta tonåringar, gravida kvinnor eller kvinnor med kraftiga menstruationsblödningar. Behovet av järn för en vuxen kvinna är ca 15 mg/dag.

Järnupptaget i kroppen

Järnupptaget är relativt lågt jämfört med andra näringsämnen. Det finns två typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är lättast för kroppen att tillgodogöra sig och utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött och blodmat. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn som inte tas upp av kroppen lika effektivt och i större grad påverkas av andra ämnen.

Vitamin C, fisk och kött kan exempelvis förbättra upptaget av icke-hemjärn medan ämnen som polyfenoler (finns i till exempel te, vissa örttéer, kaffe, vin) och fytinsyra (finns i spannmålskornets skaldelar) kan minska upptaget.

En person med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järndepåer. Järntillgängligheten är speciellt viktig under perioder där järndepåerna byggs upp, till exempel hos spädbarn.

Hur mäts järnstatus?

Man mäter vanligen järnnivåerna i blodet (Fe) eller lagren av järn i våra depåer som benämns S-Fe eller serumferritin.

Grupper med extra behov av järn

Följande grupper har ofta ett extra behov av järn:

• Gravida kvinnor
• Kvinnor med kraftig menstruationsblödning
• Vegetarianer och veganer
• IBD (Crohns och Ulcerös kolit)
• Personer med obehandlad eller nyupptäckt celiaki (glutenintolerans)

Tillskott kan påverka magen

Järntillskott har en förmåga att påverka tarmen negativt och det är vanligt att man blir förstoppad. En del reagerar tvärtom med diarré och andra kanske får ont i magen eller blir illamående. Vissa tillskott är väldigt högdoserade, andra ska tas på fastande mage eller interagerar med läkemedel. Innehållet av järn, vilken form och när det ska tas varierar också. På senare år har det kommit flera nya preparat som påverkar tarmen i mindre utsträckning och som fungerar bättre för den med IBS och IBD.

Här är de vanligaste preparaten och deras egenskaper:

Niferex – finns i kapsel eller flytande. Högdoserat hemjärn (100 mg). Bör ej tas om man har IBS/IBD, kan ge biverkningar som illamående, förstoppning eller diarré. Bör inte tas samtidigt som vissa läkemedel t ex antibiotika, Levaxin och antacida. Bör inte tas med kaffe eller mjölk. Kan tas vid graviditet och amning. Ej vegansk.

Duroferon – finns i tablettform. Högdoserat hemjärn (100 mg). Bör ej tas om man har IBS/IBD, kan ge biverkningar som illamående, förstoppning eller diarré. Bör inte tas samtidigt som vissa läkemedel t ex antibiotika, Levaxin och antacida. Bör inte tas med kaffe eller mjölk. Kan tas vid graviditet och amning. Ej vegansk.

Hemofer –  innehåller en kombination av hemjärn och icke-hemjärn. Innehåller även vitamin C för bättre upptag av järn. Dosering ca 27 mg. Kan tas av gravida och ammande. Ger inga biverkningar i magtarmkanalen. Kan tas vid IBS och IBD, men innehåller polyfruktos så ej låg-FODMAP. Ej vegansk.

Compiron – flytande järntillskott med 25 mg järn per 5 ml. Compiron har en patenterad formulering av järn som innebär att den inte irriterar magen. Kan tas med eller utan mat när som helst på dygnet. Påverkas inte av mejeriprodukter. Färgar inte tänderna. Vegansk. Låg-FODMAP.

Blueiron – flytande järntillskott med folsyra, vitaminer och antioxidanter från blåbär. Blueiron har inkapslat 3-värdigt järn som frigörs i tarmsystemet, varför den inte ger hård mage eller illamående. Kan tas med eller utan mat när som helst under dagen. Påverkas inte av mejeriprodukter. Vegansk. Låg-FODMAP.

Blueiron kan du köpa i vår webshop.

Femineral – flytande järn- och mineraltillskott med en blandning av mineraler, spårämnen, vitaminer, 14 svenska hälsoörter och de adaptogenrika växterna rosenrot och rysk rot. Svensktillverkat och utvärderat i en klinisk studie med gott resultat. Veganskt. Ej låg-FODMAP.

Blutsaft – flytande vegetabiliskt kosttillskott som innehåller vitaminer och järn. Tas lätt upp i kroppen och är skonsamt mot magen. Passar för ammande, gravida, vegetarianer eller andra som har behov av extra järn. I Blutsaft används ett organisk och lättabsorberad typ av järn som effektivt fyller på järndepåerna. Ej låg-FODMAP.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

Sverige är brödets förtrollade land och många av oss lever för vårt bröd. Så här i juletider frossar vi mer än gärna även i bakverk av olika slag. Lussebullar, pepparkakor och vörtbröd. Det finns ingen hejd! När man följer FODMAP kan det vara lite klurigare att baka, men helt klart genomförbart så länge man vet vilka mjölsorter som är FODMAP-vänliga!

Glutenfritt=låg-FODMAP?

Det är ett vanligt missförstånd att FODMAP är en glutenfri kostbehandling. Gluten är ett protein som finns i spannmålen vete, råg och korn. Mellan 1-2 % av Sveriges befolkning har glutenintolerans, celiaki, och behöver ta bort allt gluten i kosten för att inte skada tarmen. Vid IBS reagerar inte magen mot själva glutenet utan mot fibrerna som finns i spannmålen, så kallade FODMAPs. När man tillverkar glutenfria produkter så “försvinner” förutom gluten även FODMAPsen eftersom produkterna ofta baseras på t.ex. majs eller ris som har ett lågt FODMAP-innehåll. Däremot tillsätts det FODMAPs i vissa glutenfria mixer så för att vara helt säker på att det mjöl du använder är magvänligt så får du kolla mot våra listor eller använda vår fantastiska app där du direkt kan scanna livsmedlet och få svar.

Mjölsorter

För att lyckas med bakning är det viktigt att lära känna bakegenskaperna hos de olika mjölsorterna. Låt oss presentera följande mjölsorter som har ett lågt FODMAP-innehåll:

• Dinkel
  Dinkel är en gammal vetesort som är rik på kostfiber, vitaminer och mineral. Innehållet av oligosackarider är lägre i dinkel än i övriga sädesslag varför det är ett bra alternativ vid IBS. Dinkel kan användas som direkt substitut till vetemjöl. Bra att veta är att dinkelmjöl är känsligare än vete och klarar inte lika hård och lång bearbetning. Bröd bakat på dinkel behöver generellt en längre jästid, men ger ett välsmakande, fylligt bröd med fin arom.
• Havremjöl
  Mjöl som är gjort på havregryn. Ger en mild och lätt rostad smak av havre. Du som har IBS behöver inte välja så kallat “rent havremjöl” från glutenfria hyllan, eftersom det inte är gluten magen reagerar på. Mjölet passar bra som ett basmjöl att användas i allt från matlagning till bakning av både salta och söta degar
• Durra
  Durramjöl är naturligt glutenfritt och ett fullkornsmjöl vilket gör att det är både fiber- och näringsrikt. Mjölet har en mild och nötig smak. Bakegenskaperna liknar havremjöl. Passar i kakor och ljusa bakverk.
• Bovetemjöl
  Bovete är en ört rik på vitaminer och mineraler. Trots sitt namn är bovete inte släkt med vete eller andra sädesslag. Krossat bovete används till bakning och gröt. Bovetemjöl passar bra till bakning, men har en speciell smak varför det är bra att blanda ut med rismjölk, majsmjöl eller potatismjöl. Blinier och galetter är gjorda på bovete.
• Teffmjöl
  Naturligt glutenfritt och näringsrikt. Finns i olika färger från vitt och rött till mörkt brunt. Teff används främst till bakverk, gröt, pannkakor och som förtjockningsmedel i soppa och såser. Teffkorn kan användas som polenta.
• Rismjöl
  Ett neutralt mjöl till färg och smak. Bra basmjöl som “fungerar som” vetemjöl när man bakar glutenfritt.  Bra till bröd, bullar och kakor.
• Potatismjöl
  Används som förtjockningsmedel då det bildar gelé vid kontakt med vätska. Passar bra att strö över bär i paj. Går även att använda istället för vetemjöl i tårtbottnar och rulltårtor.
• Majsmjöl
  Majsmjöl är majskärnor som malts till mjöl. Majsmjöl ger en gul färg och kan ge en utpräglad majssmak. Därför används det gärna utblandat med rismjöl. Bra till pannkakor och tortillas. Polenta är en mer grovmalen variant.
• Majsstärkelse
  Kallas även Maizena. Ren majsstärkelse tillsätts på grund av sin förmåga att binda ihop degen. Neutral i smaken. Fungerar som förtjockningsmedel, reder såser och krämer.
• Quinoamjöl
  Quinoa är ett frö som odlas i Sydamerika. Det är både näringsrikt och lättsmält med ett högt proteininnehåll. Quinoamjöl blandas med fördel ut med till exempel rismjöl då det kan ha en dominerande smak. Mjölet passar bra till gröt, pannkakor, bröd och kakor.

Tänk på!

Glutenfria mjölsorter har andra bakegenskaper än vete-, råg- och kornmjöl. Mängden mjöl kan behöva korrigeras när man byter från vetemjöl till ett glutenfritt substitut. Dessutom behöver du tillsätta fiberpreparat som t ex fiberhusk för att ersätta glutenet och få viskositet och saftighet. Färdiga glutenfria mixar har ofta fberhusk tillsatt. Väljer du ett rent mjöl får du tillsätta fibrer själv. Det glutenfria brödet behöver också svalna helt innan du skär i det och om du inte ska äta upp allting på en gån, skiva upp och frys in. Därefter kan du rosta på brödet i brödrosten när du ska äta.

Lästips:

Lär dig allt om att baka med FODMAP i boken “Lugn mage med gott bröd”. 

Lär dig baka glutenfri surdeg

Lär dig baka surdeg med dinkel

 

Frågor om halstabletter, munspray och tuggummin återkommer ofta. Många undrar vad som gäller vid IBS. Är det helt uteslutet eller finns det alternativ? I följande text redogör vi för vilka produkter som fungerar bra, och vilka du bör akta sig för.

Muntorrhet och munspray

Muntorrhet, även kallat xerostomi, beror på att salivproduktionen är för låg eller att salivens sammansättning inte är som den ska. Muntorrhet är ett relativt vanligt problem och kan leda till dålig andedräkt, ät-och sväljsvårigheter samt en ökad risk för inflammation i mun och hål i tänder.

På apotek hittar vi flertal salivstimulerande produkter, framförallt i form av tabletter och munspray. Tyvärr innehåller dessa preparat i regel en och annan FODMAP. I allmänhet handlar det om att preparaten sötats med sockeralkoholer som vi vet är en känd magirriterare. Det finns ett preparat att köpa på apotek  som inte innehåller sockeralkoholer och det är “Proxident smörjande munspray”. Munsprayen innehåller endast solrosolja. Du kan alltså lätt göra din egna munspray genom att ta en neutral olja, hälla i en liten sprayflaska och använda vid behov.

Andra tips för att lindra munntorrhet:

• Skölj munnen med vatten regelbundet
• Drick vatten ofta
• Ät mat med tuggmotstånd. När man tuggar ökar salivproduktionen.
• Undvik sötsaker samt sockersötad saft och läsk då det kan förvärra muntorrheten och dessutom är skadligt för tänderna.

Om det inte hjälper då?

Ibland räcker inte dessa huskurer. Då vill vi påminna om liknelsen med hinken. Hinken fyller du med symtombildande livsmedel. Så länge hinken inte är full märker du inte av så mycket, men när hinken blir full och rinner över så uppstår symtom. Den avgörande faktorn är den totala belastningen FODMAps under ett dygn. Och där spelar det ju självklart roll hur mycket av ett symtombildande livsmedel du äter. Mängden sockeralkholer i munspray och fuktisar är i regel inte så stor jämfört med i andra livsmedel. Så ser du till att dra ner på något annat FODMAP-rikt livsmedel kan du på det sättet “ta höjd” för att få plats med ett sånt preparat i  hinken.

Vid ont i halsen

Förkylningssäsongen är igång och vår jakt på symtomlindring börjar. Halstabletter är något som är lätt att ta till. Många tänker dock inte på att även halstabletter ofta innehåller FODMAP:s. Än en gång handlar det om sötningsmedlet sockeralkoholer. Det finns dock vissa halstabletter som fungerar.

• Vicks Blue
• Vicks Blue cool breeze
• Fisherman’s friend original
• Kanols Eucalyptus-Menthol

Ovanstående halstabletter innehåller således inga FODMAPs men däremot socker som kan vara skadligt för tänderna. Så fundera än en gång över hinken och om du kanske kan ta höjd för att få plats med lite sockerfria halstabletter.

Tuggummin

En daglig hink-fyllare som många inte tänker på är tuggummi. Sockerfria tuggummin likt halstabletter, sötas i regel av sockeralkoholer. Även om vi inte sväljer ner själva tuggummit så löses sockeralkoholerna upp när vi tuggar och följer med salivet ner i magsäcken. Dessutom innebär tuggummi-tuggande att vi sväljer ner extra luft. Något vi med IBS inte alltid har så lätt att hantera.

Sammanfattning

I regel så innehåller alltså halstabletter, tuggummin och munspray FODMAPs, med undantag för ett fåtal produkter. Men, vi måste alltid påminna oss om att det är hur mycket och hur ofta som spelar roll i slutändan. Kom ihåg att det handlar om low-FODMAP, inte no-FODMAP.

Kan man följa FODMAP när man är gravid och vad händer med IBS-magen under en graviditet? Det är två vanliga frågor som vi ofta får. Eftersom en graviditet ställer höga krav på kroppen och inte minst på näringsintaget, är det viktigt att förstå kroppens behov och säkerställa intaget genom rätt kost. Därför är det extra viktigt att ta hjälp av en dietist som kan FODMAP.

Hormoner

Det händer som bekant en hel del med kvinnokroppen under en graviditet, vilket till stor del hänger ihop med hormoner. I början av graviditeten ökar mängden progesteron vilket kan påverka tarmarna så att de jobbar långsammare och ökar risken för förstoppning. Hormonerna kan också påverka magmunnen. Om den blir slapp kan det i sin tur ge upphov till halsbränna, något som är vanligt framförallt vid sänggående.

Ökat behov av näring och energi

Behovet av både näring och energi ökar under graviditeten. Energiintaget är ofta inget problem att tillgodose annat än i vissa fall. Är man t ex illamående i stor utsträckning, kan  bli svårare att få i sig tillräckligt med både näring och energi. Behovet av flera näringsämnen ökar också under graviditeten. Det är vanligt med låga järnvärden och då kan man bli ordinerad järntillskott, något som ofta påverkar tarmarna genom att de blir trögare.

Läs gärna Livsmedelsverkets råd om intag av fisk, chark, ostar och andra risklivsmedel.

IBS-symtomen kan förändras

Vad händer med IBS-magen under en graviditet? Det är faktiskt lite olika. För en del kvinnor som har IBS förändras symtomen under graviditeten. En del blir betydligt bättre och kan i stort sett äta som vanligt igen. Andra upplever en kraftig försämring i sin IBS och symtom som är jobbigare än vanligt. För den som har IBS-D, kan avföringen bli bättre under graviditeten. Det beror vanligen på en ökad mängd progesteron som gör att tarmarna rör sig långsammare. Det kan också ha att göra med järntillskott som kan ha samma påverkan. Det faktum att fostret tar en stor del av utrymmet i magen gör också att tarmarna för mindre plats och blir mindre rörliga.

För den med IBS-C kan det tvärtom bli så att man blir ännu mer förstoppad under en graviditet. Förutom vätska och rörelse är det viktigt att få i sig tillräckligt med fibrer. Kiwi är till exempel ett bra tillskott som visat sig kunna lindra förstoppning.

Kan gravida följa FODMAP?

Det finns idag inga studier där man undersökt kostbehandlingen FODMAP på gravida kvinnor. För den som ändå vill testa rekommenderas att ta hjälp av en dietist som är insatt i behandlingen. Det finns alternativ för dig som inte vill göra en full FODMAP-behandling, men som ändå vill ha symtomlindring. Om du redan följer FODMAP och blir gravid är det bra att veta om att dina symtom och känsligheten för olika livsmedel kan förändras. Då är det bra att ta hjälp av en dietist och diskutera ett återinförande.

Probiotika kan stötta

Allt fler studier tyder på att vissa av mammans mag- och tarmbakterier kan överföras till fostret och påverka hur känsligt immunsystemet blir, hur det utvecklas samt på så vis i förlängningen även påverka allergier. Forskning tyder även på att barn som föds vaginalt och utsätts för bakterier under uppväxten kan ha mindre risk att utveckla allergi. För den som följer FODMAP kan tarmbakterierna ytterligare påverkas, framförallt under elimineringsfasen. Det kan alltså vara bra att ta ett tillskott på probiotika under graviditeten av flera anledningar, även om vi än så länge inte helt förstår vilken effekt probiotikan skulle kunna ha. Att äta tillräckligt med prebiotika  (bra mat till tarmbakterierna) är också viktigt under graviditeten och då gäller det att välja de sorter som är låg-FODMAP.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

Vi har sedan länge jobbat med Husk inom vården, och då främst till patienter med förstoppning. Nu kommer Husk i ny tappning, både med och utan pro- och prebiotika. Vår erfarenhet av Husk är att det har snabb effekt och att många blir hjälpta.

Psylliumfröskal

HUSK^® Mage i balans innehåller fiber av naturligt ursprung. Psylliumfröskal innehåller 85% kostfiber och är skonsamma mot magen. De absorberar vätska, sväller och bildar en gel.

Psylliumfröskal bidrar till en normal matsmältning och en normalt fungerande tarmfunktion. De normaliserar avföringen både för dig med diarré och förstoppning. De hjälper även till att upprätthålla normala kolesterolnivåer samt bidrar till mättnadskänsla.

Två varianter

HUSK^® Mage i balans finns i Classic och +mjölksyrabakterier, eller grön och blå. Den gröna varianten rekommenderar vi dig som har IBS och den blå kan alla som inte har IBS prova. Förutom laktobaciller innehåller Husk blå också inulin, en kostfiber som är hög-FODMAP, men som gynnar tarmabakterierna hos den som inte har IBS.

Husk grön finns som pulver och kapslar. För dig som äter fil eller yoghurt kan pulvret passa, annars väljer du kapslarna. Effekten av Husk kommer relativt snabbt, oftast inom tre dagar. För vissa kan det dock ta lite längre.

Bildar smörsyra

Husk innehåller en stor andel kostfibrer som bidrar till att tarmbakterierna bildar smörsyra. En kortkedjig fettsyra som gör tarmslemhinnan mer tät och motståndskraftig. Studier visar att personer med IBS har lägre nivåer av smörsyra i tarmen.

Läs mer om Husk.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

För magens skull är det bra att äta lite och ofta, det vet vi. Men visste du att det också kan vara bättre att äta och dricka varmt eller åtminstone ljummet?  

Egentligen kommer rådet att äta och dricka varmt ursprungligen från den indiska livsfilosofin Ayurveda. Där är grundtanken att vi alla är olika och därför inte mår bra av att äta samma saker. Fokus ligger på att vi behöver lära känna vår kropp och tolka signaler av hunger, mättnad, sug och törst. Det genomgående rådet för alla är dock att undvika kall mat och dryck och i stället välja varmt.

Ljummet eller minst rumstempererat

Drick ljummet vatten eller minst rumstempererat. Vissa tycker att det är lättare att få i sig vatten när det är lite varmare. Har du dessutom en karaff stående på bordet blir du påmind om att dricka lite extra. Pressa gärna lite citronsaft i vattnet, det basar kroppen effektivt och förbättrar matsmältningen. Som jag tidigare skrivit är det bättre att dricka före eller efter måltid för att inte späda ut matsmältningsenzymer och saltsyra onödigt mycket. Vi behöver dem för matsmältningen och många av oss har redan låga nivåer som det är idag. Drick 1/2 timme före eller 1 1/2 timme efter måltiden.

Ta inte direkt från kylen

Fil och yoghurt är det många som äter till frukost eller lunch och de kan vara riktigt isande kalla när de tas direkt från kylen. Häll upp i en tallrik och låt stå framme en stund innan du äter. Ska du ha frysta bär i så tina upp dem lite i micro eller kastrull så får inte magen en chock.

Och viktigast av allt är att ta det lugnt vid måltiden. Några långa, djupa andetag hela vägen ner i magen innan du äter aktiverar matsmältningen och gör kroppen redo!

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

Idag gästade dietist Sofia Antonsson Nyhetsmorgon för att prata om tarmbakterier och om de som utvecklar IBS efter en magsjuka, en så kallad PI-IBS. Vi pratade också om prebiotika och hur man ska tänka när man väljer probiotika. Och lite kåltips på slutet. Se inslaget här:

Karragenan (E407 eller E407a) används som emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel och utvinns ur torkade rödalger som samlas in vid Irlands kuster. Tillsatsen är delvis omdebatterad, men anses som säker att använda i livsmedel idag. Dock finns det de som reagerar med magproblem (uppblåsthet, buller) vid intag av produkter som innehåller karragenan.

Karragenan används som förtjockningsmedel i bland annat i glass, grädde, milkshake, patéer, tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter, vegetabiliska drycker och pålägg (både chark- och vegetariska). Grädde är förmodligen den vanligaste källan till karragenan i kosten. Där används tillsatsen för att stabilisera grädden och undvika att den skiktar sig så att fettet kan klumpa ihop sig eller lägga sig på ytan. I grädde med naturlig fetthalt (40 %) behöver man inte använda karragenan. Det gäller även laktosfria sorter. När det gäller laktosfri matlagningsgrädde fungerar följande sorter:

Valio ekologisk laktosfri matlagningsgrädde

ICA laktosfri matlagningsgrädde

Följande glassmärken använder inte tillsatsen:

SIA

Järna glass

COOP

Du kan också göra din alldeles egna glass!

Ämnet har 2001 utvärderats av Världshälsoorganisationen (WHO) och har då bedömts som ofarligt, men är inte tillåtet för användning i barnmat. Livsmedelsverket i Sverige anser att det är ofarligt för människor som det används i livsmedel, med hänvisning till europeiska tester och WHO:s dokumentation.

Eftersom det är relativt få personer med IBS som reagerar på karragenan rekommenderar vi inte att ta bort det i steg ett under elimineringsfasen. Misstänker du därefter att du reagerar på det är det bara att välja produkter som inte innehåller karragenan och se om du blir bättre. Många gånger kan det vara andra saker man reagerar på. Det är till exempel vanligt att man reagerar på fettmängden i grädde och glass. Då är det viktigt att sprida ut intaget av fett under dagen snarare än att äta för mycket på en gång.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

 

 

Hos personer med IBS (irritable bowel syndrome) har man sett att det finns färre bakterier som kan producera smörsyra i tarmen, vilket kan vara en bidragande orsak till att de drabbas av sjukdomen. Nu ska svenska forskare undersöka hur smörsyran påverkar tarmen och om den kan användas som behandlingsmetod för IBS.

Smörsyra är en fettsyra som produceras av ett fåtal bakteriearter i tjocktarmen, när dessa bryter ner olika sorters kostfibrer. Man har sett att det finns hälsofördelar med att ha en hög koncentration av smörsyra. Bland annat för att den har anti-inflammatoriska egenskaper, men man tror också att smörsyra kan stärka tarmens barriärfunktion och därmed minska genomsläppligheten. På så sätt hindras skadliga ämnen att ta sig igenom tarmslemhinnan in i kroppen. Nu studeras detta närmare i en studie vid Örebros Universitet.

– Vi ska använda en experimentell modell där vi studerar små vävnadsbitar från tarmen samt blodprover från en och samma försöksperson, innan och efter det att vi exponerat tarmen för smörsyra. Vi kommer att studera detta hos både friska personer och hos IBS-patienter, säger Rebecca Wall, forskare vid universitetet.