Belly Balance

Kategori: Mage

  • Hur fungerar matsmältningen?

    Kanske funderar du på hur magen funkar och vad som händer när maten lämnat munnen? Hur fungerar matsmältningen egentligen? Vad händer i tarmarna? Och vad är en bra slutprodukt (bajs)?

    I tre delar kommer vi utforska matens väg från början till slut. En fantastiskt spännande resa fysiologiskt som vi tror kan vara av nytta för dig att veta mer om.

    Magtarmkanalen mäter hela 7 meter från mun till rumpa. Du kanske har hört att det finns en över och en undre del. Förvisso, men den som tror att den övre och undre delen inte har med varandra att göra har fel! Det handlar om ett och samma rör och det vi gör i början påverkar så att säga slutresultatet.

    Hur lång tid tar det från start till mål eller från mat till bajs? Det är olika beroende på om man har en snabb eller långsam mage. Allt ifrån 8 timmar till 36 timmar. Det mest optimala är 24 timmar, då hinner du smälta maten ordentligt, ta upp näringen och dessutom får du gå på toaletten varje dag. Men vadå, måste man gå på toaletten varje dag? Nej, det är många som inte gör det, och vi vill inte skapa prestationsångest, mer bara ge dig ett mål att sikta mot.

    Var börjar vi då? Jo, i munnen. Här ska maten tuggas ordentligt, helst till välling. Matsmältningen börjar nämligen redan i munnen där det utsöndras enzymer som börjar bryta ner maten. Genom att tugga ordentligt gör du så att säga förarbetet åt magsäcken som inte behöver starta från noll.

    Genom matstrupen kommer maten ner till magsäcken. Där blandas den med matsmältningssafter som innehåller enzymer och saltsyra. pH-värdet är väldigt lågt i magsäcken, det är alltså en sur miljö som råder här. Därför är det bra att ta probiotika i samband med mat då pH i magsäcken är lite högre. Genom att inte dricka stora mängder till maten kan du undvika att späda ut matsmältningsenzymerna och magsaften i onödan. Drick hellre 30 minuter innan måltiden eller 1,5 timme efter.

    Efter ca 4 timmar är maten redo att pytsas vidare ner i systemet. Det beror så klart lite på vad du ätit, juice passerar snabbare än broccoli eftersom det är mindre jobb med att bryta ner juicen. I tolvfingertarmen blandas födan med galla och ännu mer matsmältningsenzymer, för att sedan slingra sig igenom tunntarmen och tjocktarmen.

    I del 2 av hur magen funkar kan du läsa om vad som händer i tarmarna, var det händer, hur näringen tas upp och vilka små medhjälpare som finns där för att underlätta processen.

    På återhörande!

    Av: Sofia Antonsson
    Dietist, Belly Balance

  • Magsjuk? Så här ska du äta för att komma på fötter igen!

    Magsjuk? Så här ska du äta för att komma på fötter igen!

    Högsäsongen för maginfluensa och vinterkräksjuka är här och få saker kan få en att känna sig så svag och ynklig som just när magen slår bakut. Här har vi samlat våra bästa tips för hur du ska äta vid magsjuka.

    Skulle du ha oturen att råka ut för en magbakterie finns det sätt att snabbare komma på fötter igen. En grundregel är att inte äta mat som är risklivsmedel t ex otillräckligt tillagad kyckling, osköljd sallad eller okokta hallon.

    Förebygg med probiotika

    Ett annat bra tips är att stötta upp kroppen genom att äta probiotika, även kallat goda tarmbakterier. Att ta ett tillskott av probiotika kan göra tarmslemhinnan mer motståndskraftig, vilket i sig kan förebygga magsjuka och hjälper även till att magen snabbare kommer tillbaka i god form igen. Vid en maginfluensa brukar en stor del av kroppens egna bakterier spolas ut vilket gör det lättare för elaka bakterier att få fäste i tarmen. I vår webshop hittar du flera probiotiskta preparat.

    Ersätt vätskan

    Om du väl blivit magsjuk är det i det akuta skedet inte så mycket att göra förutom att se till att ersätta förlorad vätska. Barn är särskilt känsliga för uttorkning så det är viktigt att få i dem någon form av vätskeersättning som du enklast köper på apoteket. Om du inte har tillgång till färdig vätskeersättning kan du göra din egen:

    • 1 liter vatten
    • 6 tsk strösocker
    • ½ tsk salt

    Blanda ingredienserna, koka upp och låt svalna. Smaksätt om du vill med ett par teskedar fruktjuice eller saft. Det här receptet fungerar för alla åldrar, men för barn under ett år är det säkrast att ge vätskeersättning från affär eller apotek, för att doseringen inte ska bli fel.

    Ät skonkost

    När så matlusten så sakta börjar återvända igen gäller det att inte göra magen upprörd i onödan. Det gör du genom att äta en skonsam kost med lättsmälta livsmedel som:

    • Vitt bröd (surdeg eller glutenfritt om du har känslig mage)
    • Te
    • Vitt ris
    • Kokt vit fisk
    • Morotssoppa
    • Produkter som innehåller mjölksyrabakterier t ex fil eller yoghurt

    Undvik sötade drycker eftersom tarmbakterierna älskar socker. De elaka bakterierna som eventuellt fått fäste vill vi gärna svälta ut, vilket vi gör genom att undvika livsmedel med högt innehåll av tillsatt socker. Du kanske också behöver äta laktosfritt en period om kroppens förmåga att bryta ner laktos tillfälligt minskat. Vårt sista råd för vad du ska äta vid magsjuka är att välja mat som du är sugen på och i små portioner. Eftersom intaget av mat nu varit lägre under en period är det bra att börja äta lite och ofta.

    Av: Sofia Antonsson
    Leg dietist, Belly Balance

    Vill du veta mer om magen och vilken mat som är skonsam? Ladda ner appen Belly Balance kostnadsfritt i Appstore eller Google Play.

  • Fruktosmalabsorption

    Fruktosmalabsorption

    Fruktosmalabsorption – en vanlig men relativt okänd åkomma

    Upprörd mage med diarréer och gaser får många att tänka på känslig tarm (IBS) eller laktosintolerans. Men besvären kan lika gärna bero på dåligt upptag av fruktsocker – fruktos och kallas då fruktosmalabsorption.

    Malabsorption betyder att tarmarna har svårt att ta upp vissa näringsämnen. Fruktos absorberas inte fullständigt i tunntarmen hos någon människa. Man kan alltså säga att alla i någon utsträckning malabsorberar fruktos. I stället för att tas upp i tunntarmen följer fruktosen då med ner i tjocktarmen där våra tarmbakterier festar loss. För dig med känslig tarm kan det göra att det bildas gaser, diarréer och att magen blir allmänt orolig. Så många som en tredjedel av Sveriges befolkning är drabbad av fruktosmalabsorption i mer eller mindre grad. Fruktos är också en FODMAP-molekyl vilket innebär att man kan reagera på mindre mängder fruktos utan att lida av fruktosmalabsorption.

    Det finns tester för att se om man har fruktosmalabsorption. De är så kallade utandningstest och används inte i så stor utsträckning inom vården i Sverige. Det enklaste sättet är därför att prova sig fram genom att äta livsmedel med mycket fruktos och se vad som händer i magen. Livsmedel med överskott av fruktos är till exempel fruktjuicer, äpple och päron.

    Balans mellan glukos och fruktos

    Fruktosmalabsorption är förmodligen ett medfött, genetiskt tillstånd och orsaken hittar vi på molekylnivå. Fruktos tas upp i tunntarmen med hjälp av glukos. Så länge som det finns 50 procent vardera av glukos och fruktos är allt frid och fröjd. Om det du äter i stället innehåller mer än 50 procent fruktos blir det problem när glukosen tar slut. De största källorna till fruktos är givetvis frukt av olika slag. Men det finns även i andra livsmedel, som vanligt vitt socker till exempel. Det som är intressant i sammanhanget är förhållandet mellan fruktos och glukos (druvsocker).

    Bättre om man tillsätter glukos?

    En naturlig fråga i sammanhanget är om man kan tillsätta extra glukos för att öka upptaget av fruktos? Anta t ex att du äter en fruktsallad. Genom att välja frukter med ett lägre fruktosinnehåll (t ex banan, apelsin, kiwi) och samtidigt äta något som innehåller glukos till kan upptaget av fruktos förbättras. Detta fungerar dock bättre i teorin än i praktiken, men för den som är känslig kan det vara en bra idé att inte äta frukt på tom mage utan äta den efter maten i stället.

    Uteslut andra diagnoser

    Misstänker du att du är känslig för fruktos är det bra att först gå till läkaren och göra en ordentlig utredning för att utesluta andra tillstånd som t.ex. laktosintolerans. Därefter är det fritt fram att själv testa vilka frukter och grönsaker som orsakar problem. Även om du kommer fram till att du är känslig för fruktos är det viktigt att inte helt utesluta alla frukter eftersom de bidrar med både näring och fibrer. Då får du i stället äta mer av de frukter som du klarar av och blir det för svårt är alltid grönsaker ett fullgott alternativ med betydligt mindre mängd fruktos. Rekommendationen är 500 g frukt och grönsaker per dag och det går alldeles utmärkt att bara äta det i form av grönsaker. Huvudsaken är att du äter!

    Av: Sofia Antonsson
    Leg. dietist, Belly Balance 

     

X