Kategori: Nyheter om IBS

Mediciner mot IBS?
Har du fått mediciner mot IBS av din läkare? Du är inte ensam. Det är fortfarande vanligt att läkare förskriver läkemedel mot IBS på rutin. Frågan är då bara om de hjälper? Både ja och nej, men mest nej.

Hög placeboeffekt

Det är vanligt att man känner effekt till en början, men att den avtar efter ett par veckor. Det är placeboeffekten som sätter in. Den är väldigt hög på magtarmpreparat, man vill ju så gärna känna sig bättre. Men just därför är det svårt att utvärdera effekten och risken är att man är tillbaka på ruta ett för att sedan prova något nytt. Vi träffar ofta personer som provat preparat efter preparat utan att ha blivit ett dugg bättre. Har du ingen effekt av ditt receptbelagda läkemedel, prata med din läkare.

Vanliga mediciner mot IBS

De vanligaste medicinerna mot IBS är:
- Bulkmedel – t ex Inolaxol. Förbättrar avföringens volym och konsistens oavsett om du är lös eller hård i magen.
- Omeprazol – dämpar symtom främst från övre delen av magen t ex halsbränna.
- Lösande – Constella, Resolor.
- Stoppande – Dimor, Loperamid.
- Smärta och kramplösande – Egazil eller Papaverin.
- Antidepressiva läkemedel – t ex Sertralin, Citalopram.
Vanliga preparat mot IBS

Det finns en uppsjö av preparat på apotek och i hälsokostbutiker. De vanligaste är:
- HUSK – Bulkmedel av Psylliumfröskal (Ispaghula).
- Visiblin – Bulkmedel av Ispahulaskal.
- Sunwic – Guarfiber som innehåller galaktos och mannos.
- Imogaze – Innehåller dimetikon.
- Nogasin – Innehåller matsmältningsenzymer.
- Dimetikon – Underlättar gastransporten genom att minska ytspänningen.
- Iberogast – Örtpreparat som man droppar på maten.
- ProIBS – Pulver med inulin, fruktos och Aloe vera.
Men, trots att apoteken basunerar ut att alla med magproblem kan få hjälp via preparat och mediciner, är det få som verkligen blir ordentligt hjälpta. Studier på just IBS saknas på många av preparaten och risken är att man fastnar i en lång och dyr spiral där man provar olika sorters piller, pulver och droppar utan att magen blir ett dugg bättre. Dessutom ger många läkemedel oönskade biverkningar och de kan till och med öka symtomen från magen.

Avvakta och lägg om kosten

Har du effekt av ditt preparat eller läkemedel? Grattis! Då kan du fortsätta med det. Har du inte effekt eller om du vill försöka leva ett liv utan att knapra onödiga piller föreslår vi att du provar att lägga om kosten i stället. Kostbehandlingen FODMAP hjälper hela 75 % av alla med IBS och orolig mage. Därför ligger det i allas intresse att börja med kosten i stället för mediciner.

Bli medlem hos oss och ta kontroll över din mage redan idag!

Av: Sofia Antonsson & Jeanette Steijer
Dietister, Belly Balance
2017-09-08
Den här träningen är INTE bra vid IBS

Långlopp och ironman i all ära, men när det kommer till magbesvär och träning så glöm ordspråket “no pain, no gain”. Ny forskning visar att långvarig intensiv träning tvärtom kan leda till att tarmen påverkas negativt.

“Stressresponsen vid långvarig hård träningen stänger av tarmfunktionen, ” säger författaren till studien Ricardo Costa.

“Omdirigeringen av blodflödet från tarmarna till arbetande muskler skapar tarmcellsdöd, läckande tarm och systematisk immunsvar pga att tarmbakterier går in i cirkulationssystemet, ” tillägger Costa, som är senior forskare vid avdelningen för näring, dietetik och mat vid Monash University i Australien.

Forskarna såg att risken för tarmskador och nedsatt funktion ökade med ökad intensitet och lång träningstid.

Problemet benämns “träningsinducerat magtarmsyndrom”. Forskarna har gått igenom och tittat på 80 tidigare gjorda studier som undersökt samma problem.

Två timmar verkar vara tröskelvärdet för tarmskador. Efter två timmars pågående uthållighetsträning, när 60 % av en persons maximala nivå uppnåtts, kan skador på tarmen uppkomma. Costa säger att exempel på sådan träning kan vara löpning och cykling.

Han säger att värme kan vara en bidragande orsak och att personer som är predisponerade för tarmsjukdomar kan vara mer mottagliga för och påverkas av liknande träningsrelaterade problem.

Dr. Elena Ivanina är senior gastroenterolog vid Lenox Hill Hospital i New York City. Hon var inte involverad i studien, men har gått igenom den. Hon menar att ett normalt blodflöde till tarmarna håller cellerna syresatta och friska samtidigt som det säkerställer metabola funktioner.

Om blodflödet till tarmen minskar avsevärt under träning kan det leda till inflammation som skadar den skyddande barriären i tarmen. Ett försvagat immunsystem i tarmen kan leda till att toxiner kan läcka ut i det cirkulatoriska systemet, det så kallade läckande tarmsyndromet, säger Ivanina.

Men, hon understryker att träning i måttlig mängd har visat sig ha många skyddande effekter på tarmen.

“Träning kan hjälpa till att hålla en hälsosam vikt och undvika följdsjukdomar av fetma,” säger hon. Och just fetma har tidigare kopplats till en rad mag-tarmbesvär som gallproblem, fettlever, reflux och cancer i matstrupe, magsäck, lever och tjocktarm. Regelbunden måttlig fysisk aktivitet sänker också risken för hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och depression.

För att förebygga träningsrelaterade mag-tarmbesvär råder Costa till att upprätthålla vätskebalansen under träning och att möjligen också få i sig mindre mängder kolhydrater och protein före och under träning.

Ivanina säger att förebyggande åtgärder kan hjälpa till att hålla magproblemen under kontroll. Åtgärderna innefattar vila och att dricka tillräckligt med vatten. Hon föreslår också att man diskuterar sina symtom med sin läkare för att försäkra att det inte är andra mag-tarmproblem som ligger bakom symtomen.

Costa rekommenderar att människor tränar på det sätt som känns bra. “Om du upplever smärta i mage eller tarm under träning är det ett tecken på att någonting inte står rätt till,” säger han.

Individer som upplever symtom från magen under träning bör uppsöka en läkare.

Costa säger att det finns växande evidens för att kostbehandlingen FODMAP skulle kunna reducera tarmsymtom vid träning och tävling. FODMAP står för fermenterbara oligo,- di,- och monosackarider och sockeralkoholer. FODMAPs är specifika sorters kolhydrater som drar vätska in i tarmsystemet.

Costa säger också att det inte finns någon evidens för att tillskott — som antioxidanter, glutamin, colostrum och/eller probiotika — förebygger eller reducerar träningsrelaterad tarmpåverkan.

Studien publicerades nyligen online i “the journal Alimentary Pharmacology & Therapeutics.”

Läs mer om hur det funkar med träning vid IBS.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly balance

2017-07-26
Antidepressiva läkemedel vid IBS?

Antidepressiva läkemedel förskrivs ibland vid IBS av olika anledningar. Dels kan man få en orolig tarm att lugna ned sig eller så kan man få en “slö” tarm att komma igång. Signaleringen från tarmen till hjärnan begränsas vilket betyder att vissa känner mindre smärta. Så långt är allt frid och fröjd. Men, när dessa läkemedel inte har önskad effekt, ger kraftiga biverkningar och ibland till och med ökar symtomen från magen kan man ifrågasätta användningen av dem som ett bra förstahandsalternativ vid IBS och orolig mage?

Snabba att erbjuda piller

Svensk sjukvård är väldigt duktiga på att erbjuda piller i allmänhet och antidepressiva läkemedel i synnerhet. Framförallt när det handlar om klassiska kvinnosjukdomar som IBS, hypotyreos, utmattningssyndrom, fibromyalgi, PMS, klimakteriebesvär och endometrios. Frågan är bara om alla verkligen vet hur antidepressiva läkemedel fungerar och vad de långsiktiga konsekvenserna är? Inte nog med att man på kort sikt kan gå upp i vikt, bli muntorr, få minskad sexlust eller humörpåverkan. Det kommer också allt fler studier som visar på negativa långtidseffekter.

Kosten först

För den som har IBS finns idag en effektiv kostbehandling som heter FODMAP. Den hjälper till att minska symtomen från magen hos 75 % av alla med IBS. Det är en fantastisk siffra och en behandling som är helt utan biverkningar. Det borde vara förstahandsalternativet för alla med IBS i Sverige, precis som det är i länder som USA, Australien och England.

En fråga man kan ställa sig är hur många som fått antidepressiva läkemedel för sin IBS som kunnat undvika det genom att i stället lägga om kosten? Att behöva stå ut med biverkningar för att sedan vara fast med antidepressiva läkemedel för en lång tid framöver är inte en hållbar lösning för någon. Det finns absolut en plats för antidepressiv behandling vid depressiva tillstånd. Det finns också de som provat allt när det gäller magbesvär, utan resultat. Då kan antidepressiva läkemedel ha en funktion. Men att erbjuda antidepressiv behandling innan man provat andra, biverkningsfria, behandlingsformer som inte handlar om att laborera med signalsubstanser i hjärnan, är bokstavligen att börja i fel ände när det gäller IBS.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

2017-06-25
Kan barn ha IBS?

Diagnos kan ta tid

Kan barn ha IBS? Har du barn som klagar på magont eller som har problem att gå på toaletten? Kanske blir skolan lidande på grund av besvären? Diffust magont hos barn är vanligt. Oavsett om det beror på kost eller stress är det symtom som ska tas på allvar och utredas ordentligt. Det finns viss försiktighet inom läkarkåren att sätta diagnosen IBS på barn beroende på en rädsla att missa andra, potentiellt farliga diagnoser. Det får till följd att många barn valsar runt i sjukvården i flera år utan att egentligen få ordentligt hjälp eller en diagnos. Men så länge som de vanliga proverna (gluten och laktos) är tagna går det bra att prova kostbehandlingen FODMAP.

Kan barn ha IBS?

Svaret är ja. Vi träffar barn från ca 5 år och uppåt med IBS-liknande symtom och som är färdigutredda inom vården med eller utan IBS-diagnos som slutsats. Ibland har mamma och pappa liknande problem och har insett att deras besvär har gått i arv. Man räknar med att ärftligheten är kring 30 % när det gäller IBS. Inte sällan är föräldrarna stressade för att de fått höra att symtomen hos barnen har uppstått på grund av stress. Och visst kan det vara så. Idag lever vi i en värld där press och krav kommer in i ett tidigare skede i skolan, vilket kan påverka magen. Vår erfarenhet är dock att det går bra att behandla IBS hos barn med fokus på kost initialt. Det är heller inte ovanligt att spädbarn som efter utredning för mjölkproteinallergi, kolik eller andra sjukdomar fortsatt har besvär med gaser, uppblåsthet och orolig mage. Då kan det vara värt att prova en kostbehandling på mamman eftersom flera av de ämnen som stör magen går över i bröstmjölken, t ex fibrer från lök och vitlök.

FODMAP-behandling på barn

För att kostbehandlingen med FODMAP ska bli så smidig som möjligt förutsätter det vanligen inblandning av både föräldrar och skola/omsorg. Det går att göra behandlingen med fokus enbart på måltider i hemmet, men för bästa resultat är det bra om maten under dagen också kan anpassas så gott det går, i alla fall när det gäller de stora bovarna som lök, vitlök och sädesslag. Vissa skolor/förskolor vill ha intyg från läkare eller dietist, medan andra skolor kan hjälpa till att anpassa kosten ändå. Det kan vara så enkelt som att undvika brödet och välja banan i stället för äpple eller päron på fruktstunden, för att få ner innehållet av störande ämnen så pass att magen kommer till ro.

När man väl fått kontroll på magen genom kosten väljer en del att börja med t ex andningsövningar som ett komplement. Detta brukar ge ytterligare positiv effekt och är samtidigt bra redskap att ha med sig i livet.

För dig som har ett barn med symtom från magen gäller så klart att först göra en ordentlig utredning hos läkaren. Därefter är det viktigt att göra kostbehandlingen FODMAP tillsammans med en dietist som är väl insatt i metoden. Att återinföra livsmedel är extra viktigt när det gäller barn och FODMAP-behandlingens elimineringsfas är endast till för en kortare period snarare än en livslång behandling. Det är också viktigt att kontrollera tillväxten under behandlingen.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance

Se Sofia prata om barn om IBS i Nyhetsmorgon

[tv4play id=”3816612″ size=”large”]

[tv4play id=”3816532″ size=”large”]

2017-05-21
Fruktosmalabsorption

Fruktosmalabsorption – en vanlig men relativt okänd åkomma

Upprörd mage med diarréer och gaser får många att tänka på känslig tarm (IBS) eller laktosintolerans. Men besvären kan lika gärna bero på dåligt upptag av fruktsocker – fruktos och kallas då fruktosmalabsorption.

Malabsorption betyder att tarmarna har svårt att ta upp vissa näringsämnen. Fruktos absorberas inte fullständigt i tunntarmen hos någon människa. Man kan alltså säga att alla i någon utsträckning malabsorberar fruktos. I stället för att tas upp i tunntarmen följer fruktosen då med ner i tjocktarmen där våra tarmbakterier festar loss. För dig med känslig tarm kan det göra att det bildas gaser, diarréer och att magen blir allmänt orolig. Så många som en tredjedel av Sveriges befolkning är drabbad av fruktosmalabsorption i mer eller mindre grad. Fruktos är också en FODMAP-molekyl vilket innebär att man kan reagera på mindre mängder fruktos utan att lida av fruktosmalabsorption.

Det finns tester för att se om man har fruktosmalabsorption. De är så kallade utandningstest och används inte i så stor utsträckning inom vården i Sverige. Det enklaste sättet är därför att prova sig fram genom att äta livsmedel med mycket fruktos och se vad som händer i magen. Livsmedel med överskott av fruktos är till exempel fruktjuicer, äpple och päron.

Balans mellan glukos och fruktos

Fruktosmalabsorption är förmodligen ett medfött, genetiskt tillstånd och orsaken hittar vi på molekylnivå. Fruktos tas upp i tunntarmen med hjälp av glukos. Så länge som det finns 50 procent vardera av glukos och fruktos är allt frid och fröjd. Om det du äter i stället innehåller mer än 50 procent fruktos blir det problem när glukosen tar slut. De största källorna till fruktos är givetvis frukt av olika slag. Men det finns även i andra livsmedel, som vanligt vitt socker till exempel. Det som är intressant i sammanhanget är förhållandet mellan fruktos och glukos (druvsocker).

Bättre om man tillsätter glukos?

En naturlig fråga i sammanhanget är om man kan tillsätta extra glukos för att öka upptaget av fruktos? Anta t ex att du äter en fruktsallad. Genom att välja frukter med ett lägre fruktosinnehåll (t ex banan, apelsin, kiwi) och samtidigt äta något som innehåller glukos till kan upptaget av fruktos förbättras. Detta fungerar dock bättre i teorin än i praktiken, men för den som är känslig kan det vara en bra idé att inte äta frukt på tom mage utan äta den efter maten i stället.

Uteslut andra diagnoser

Misstänker du att du är känslig för fruktos är det bra att först gå till läkaren och göra en ordentlig utredning för att utesluta andra tillstånd som t.ex. laktosintolerans. Därefter är det fritt fram att själv testa vilka frukter och grönsaker som orsakar problem. Även om du kommer fram till att du är känslig för fruktos är det viktigt att inte helt utesluta alla frukter eftersom de bidrar med både näring och fibrer. Då får du i stället äta mer av de frukter som du klarar av och blir det för svårt är alltid grönsaker ett fullgott alternativ med betydligt mindre mängd fruktos. Rekommendationen är 500 g frukt och grönsaker per dag och det går alldeles utmärkt att bara äta det i form av grönsaker. Huvudsaken är att du äter!

Av: Sofia Antonsson
Leg. dietist, Belly Balance

2017-03-22
Sofia pratar IBS i Malou efter tio

I måndags gästade Sofia Antonsson Malou efter tio. Ämnet var så klart mage och IBS och tillsammans med läkaren Per-Johan Lindfors svarade de på tittarnas frågor.

Del 1 om FODMAP-kost

[tv4play id=”3826872″ size=”large”]

Del 2 – svar på tittarnas frågor

[tv4play id=”3827392″ size=”large”]

2017-03-07
Träning och IBS
Många undrar hur det fungerar med träning och IBS, är det bra eller ska man undvika träning helt? Svaret är att det inte är samma för alla. Det beror på vem man är och hur besvärlig mage man har.

I grund och botten mår vi alla bra av att rör på oss, det är vi överens om. Tarmsystemet får välbehövlig massage och fungerar därmed bättre. Men för många med magproblem är det helt uteslutet att gå till gymmet. Antingen måste man ha tillgång till en toalett både före, under och efter träningen, eller så är man rädd för att få kramper mitt i passet. Dessa problem hör vanligen till de med diarrédominerad IBS. För den som är förstoppad är all rörelse bra för att stimulera tarmrörelser och hålla igång magen. Dock kan fysisk aktivitet generera smärtor när tarmarna kommer igång.

Löparmage är något annat

Löparmage är när man under, oftast långvarig, fysisk aktivitet drabbas av problem med magen i form av lös avföring, magkramper, illamående och gasbildning. Löparmage drabbar kvinnor oftare än män. Trots att det kan ge stora obehag och orsakar mycket besvär är inget av symtomen, förutom vid kraftig diarré med risk för vätskebrist, farligt i sig. Symtomen på löparmage uppkommer tillfälligt under träningen och går över när du tränat färdigt. Dock har en studie som presenterades under 2017 från Monash University visat på att långvarig intensiv träning kan leda till att tarmen påverkas negativt. Så kanske är det lagom är bäst även här – man vet ju sedan tidigare att träning i måttlig mängd har visat sig ha många skyddande effekter på tarmen.

Känn efter och anpassa träningen

Motion och rörelse i kombination med IBS är alltså högst individuellt och beror på vilka symtom du har, dagsform samt träningsform. Därför är det viktigt att du hittar ett sätt att sporta som fungerar för dig och att du accepterar att det vissa dagar inte går att träna som du tänkt. I det fallet kanske det får räcka med en promenad. Var snäll mot dig själv. För den som är stressad och uppe i varv är det inte alltid bra med högintensiv träning eftersom det kan stress kroppen ytterligare. Då är det lämpligare med lugnare träning som meditation eller yoga.

När det kommer till träningsformer och IBS kan man generellt säga att all träning som involverar hopp, skutt eller stötar är mer påfrestande för magen än mjukare träningsformer med en, ofta lägre, intensitet. Dock är det viktigt att komma ihåg att alla med IBS inte reagerar likadant på träning. För en person kan träning vara direktnödvändigt för att lindra symtom, för en
annan kan träningens påverkan på magen variera från dag till dag, och för en tredje kan även ett lättare träningspass sätta magen helt ur spel.

Exempel på träning som ofta lämpar sig bättre vid IBS är:
- Yoga
- Cykling
- Simning
- Promenader/Power Walks
- Dans
- Styrketräning
Läs mer! Den här träningen är inte bra vid IBS.

Lycka till!

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance
2016-02-04